Miljardnotor kan vänta om Sverige missar EU:s klimatåtaganden

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030, enligt en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet som tagits fram på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Analysen gäller främst den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

Regeringens bedömning: underskott på cirka 11 miljoner ton

Enligt IVL:s sammanställning av regeringens bedömning väntas Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

EU-regelverket ger möjlighet att täcka en del av underskottet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flexibiliteten, upp till maximalt 5,2 miljoner ton. IVL uppskattar att detta innebär en förlorad intäkt (eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas) på cirka 5–8 miljarder kronor.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Efter ETS-flex: återstår ett gap på 5,8 miljoner ton

När ETS-flexibiliteten räknas in återstår enligt IVL ett gap på 5,8 miljoner ton. För detta pekar analysen på tre huvudsakliga handlingsvägar:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (AEAs): Kostnaden bedöms som mycket osäker eftersom många medlemsstater också har underskott, medan bara ett fåtal har överskott.
• Genomföra konkreta utsläppsminskningar: Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver kostnaden för ETS-flex). I rapporten anges att detta motsvarar antagna åtgärdskostnader på 1 900–3 800 kronor per ton, och en total kostnad inklusive ETS-flex på 16–30 miljarder kronor.
• Missa åtagandet: Enligt regelverket skrivs kvarvarande gap upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandet missas även därefter skrivs gapet upp med 8 procent igen, vilket ger en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL hänvisar till tidigare rättsfall i EU-domstolen och bedömer att sanktionerna kan uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Pressmeddelandet publicerades av IVL Svenska Miljöinstitutet den 22 juni 2026. Analysen redovisas även i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), framtagen på uppdrag av WWF.