Skräpet minskar i stad – men fimpar och snus står för merparten

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. Enligt organisationen visar nationella mätningar för första gången hur utvecklingen sett ut över tid – med en minskning i stadsmiljö mellan 2023 och 2025. Samtidigt pekar rapporten ut nikotinrelaterat skräp som det helt dominerande problemet i svenska städer.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026.

73 procent tycker att nedskräpning är ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna anser att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt uppger bara en av tio att de själva skräpat ner. De vanligaste skälen som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Stadsskräpet minskar – flera plastprodukter ned

Enligt de nationella skräpmätningarna har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025. Totalt anges en minskning med 30 % sedan 2023.

Flera plastrelaterade föremål har minskat kraftigt i stadsmiljö, enligt rapporten:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönt: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (i samband med nya regler om att korkar ska sitta fast på flaskor)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.

Över 1 000 skräp på väg till jobbet

Rapporten översätter resultaten från den senaste nationella skräpmätningen till ett vardagsexempel: På en kilometer längs en trottoar eller gångbana skulle en person passera över 1 000 skräpföremål.

I exemplet motsvarar det bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Nikotinskräp dominerar i städer

Trots minskad rökning och färre fimpar i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt den vanligaste typen av skräp i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen från 2025 anger att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 %
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål (snusdosor, cigarettpaket och vejps) utgör nikotinskräp cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö

Josefin Carlring säger också i pressmeddelandet: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Engångsmuggar och matlådor minskar långsamt

Enligt Håll Sverige Rent har förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Men organisationen bedömer att utvecklingen går för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Håll Sverige Rent uppger samtidigt att de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 inte visade några signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar enligt rapporten tydliga skillnader mellan havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand (2025), vilket är en ökning med 55 % jämfört med 2024. Det anges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt Håll Sverige Rent är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: median 15 skräpföremål per 100 meter strand (2025), vilket ligger under EU:s tröskelvärde.

Snus vanligast i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällen uppges snus vara det vanligaste skräpet och utgöra 25 % av det som hittades under 2025.