Fokus på anhedoni – när glädje och motivation försvinner

Ett läkemedel som sedan länge används mot Parkinsons sjukdom kan också lindra svårbehandlade depressionssymtom kopplade till anhedoni, enligt en studie från Lunds universitet och psykiatrin i Region Skåne. Studien, som publicerats i Nature Medicine, undersökte pramipexol som tilläggsbehandling för patienter med depression där minskad förmåga att känna glädje, lust och motivation varit särskilt uttalad.

Resultaten presenterades i ett pressmeddelande den 12 juni 2026.

Randomiserad, dubbelblind och placebo-kontrollerad

Forskarna beskriver studien som en randomiserad, dubbelblindad och placebo-kontrollerad klinisk prövning, med upplägg som syftar till att kunna dra slutsatser om orsak och verkan.

• Antal deltagare: 82
• Behandlingstid i huvudstudien: 9 veckor
• Uppföljning: öppen långtidsuppföljning i ytterligare 6 månader för dem som valde att fortsätta

Samtliga deltagare hade uttalad anhedoni. Under nio veckor fick patienterna antingen pramipexol eller placebo, som tillägg till sin ordinarie behandling.

Tydligare förbättring jämfört med placebo

Enligt forskarna förbättrades anhedoni tydligare i gruppen som fick pramipexol än i placebogruppen. Daniel Lindqvist, forskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri i Region Skåne, säger:

– Personerna som behandlades med pramipexol uppvisade en tydligare förbättring av anhedoni jämfört med placebogruppen. Effekten kvarstod även under en sex månader lång uppföljningsfas hos de patienter som valde att fortsätta behandlingen, säger Daniel Lindqvist.

Hjärnavbildning och aktivitetsmätare följde effekten

I studien användes avancerade hjärnavbildningsmetoder (7 Tesla-fMRI) för att undersöka möjliga biologiska mekanismer. Forskarna använde även aktivitetsmätare för att se om behandlingen påverkade vardaglig rörelse och aktivitetsnivå.

Filip Ventorp, postdoktor vid Lunds universitet och ST-läkare i Region Skåne, säger att behandlingen kopplades till både hjärnans belöningssystem och ökad fysisk aktivitet:

– Vi såg att behandlingen hängde samman med en positiv effekt på hjärnans belöningssystem och ökad fysisk aktivitet i vardagen. Det stärker teorin att läkemedlet påverkar dopaminsystem med betydelse för motivation och belöningsbearbetning, säger Filip Ventorp.

Biverkningar och behov av uppföljning

Enligt pressmeddelandet upplevde de flesta patienter inga större problem av behandlingen och få hoppade av under studiens gång. Vanliga biverkningar som nämns är sömnproblem, illamående och yrsel, och dessa kunde ofta hanteras genom dosjustering.

Forskarna betonar samtidigt vikten av att följa möjliga biverkningar över tid. Marie Asp, psykiatriforskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri vid Region Skåne, lyfter särskilt risker som nedsatt impulskontroll och dagtrötthet:

– Effekten och säkerheten stod sig över tid under uppföljningsfasen, vilket är särskilt relevant vid långvariga och svårbehandlade depressionstillstånd. Även om de flesta i vår studie tolererade läkemedlet väl är det viktigt att följa eventuella biverkningar, som nedsatt impulskontroll och dagtrötthet, säger Marie Asp.

Om läkemedlet: pramipexol

Pramipexol är en dopaminagonist som används vid Parkinsons sjukdom och restless legs syndrome. Enligt pressmeddelandet efterliknar läkemedlet signalsubstansen dopamin i hjärnan, vilket kan vara effektivt men också kan ge biverkningar. Utöver illamående, yrsel och sömnproblem nämns att läkemedlet i mindre vanliga fall kan ge impulskontrollstörningar. Det framhålls också att läkemedlet ska trappas ned gradvis och inte avslutas tvärt.

Publikation och finansiering

Studien är publicerad som: Efficacy and target engagement of dopamine agonist pramipexole for anhedonic depression: a randomized placebo-controlled trial (DOI: 10.1038/s41591-026-04465-9).

Enligt Lunds universitet har arbetet finansierats av Vetenskapsrådet, ALF-medel, Region Skåne samt flera svenska stiftelser och regionala forskningsfinansiärer, däribland Olle Engkvists stiftelse, Crafoordska stiftelsen, Hjärnfonden och Inga och John Hain Stiftelse för Vetenskaplig Medicinsk Forskning.