Blommor vid vägen lockar – men trafiken dödar

Blomrika vägkanter kan ge viktig föda åt humlor, men samtidigt innebära en hög risk för trafikrelaterad dödlighet. Det visar en ny studie från Lunds universitet, baserad på inventeringar i Skåne.

Studien, som finansierats av Trafikverket, har undersökt vilken roll vägkanter spelar för humlor: som matplats och möjlig livsmiljö – men också som potentiellt farlig miljö nära trafikerade vägar.

60 vägkanter inventerades med hjälp av tränade hundar

Forskarna kartlade 60 vägkanter runtom i Skåne. För att hitta humlebon användes specialtränade hundar som lärt sig att sniffa upp bona. I fält jämfördes antalet levande och döda humlor längs vägar med olika trafikintensitet.

Resultatet pekar på en tydlig skillnad: fler döda humlor hittades där trafikflödet var högre, jämfört med lågtrafikerade vägar.

Doktoranden Sofia Blomqvist vid Lunds universitet säger i pressmeddelandet: – Längs de minst trafikerade vägarna hittade vi knappt några döda humlor alls, men redan vid runt 4 000 fordon per dygn hittade vi fler döda än levande humlor under våra inventeringar.

Nästan inga humlebon vid normaltrafikerade vägar

Forskarna uppger också att de i princip inte hittade några humlebon i vägkanter längs normaltrafikerade sträckor. De bon som påträffades låg nästan uteslutande i privata vägkanter utan trafik eller med mycket lågt trafikflöde.

En slutsats i pressmeddelandet är att det främst är mindre trafikerade vägar som bidrar med boplatser för humlor, och att dödligheten där samtidigt är låg. Eftersom en stor del av Sveriges vägnät består av lågtrafikerade vägar menar forskarna att insatser för blomrika vägkanter kan göra störst nytta om de riktas dit.

Trafikverkets arbete: mindre klippning kan gynna biologisk mångfald

I vägkanter finns ofta blommor som var vanligare förr, som blåklockor, prästkragar och åkervädd. Enligt pressmeddelandet ingår det i Trafikverkets miljöarbete att identifiera artrika vägkanter och anpassa skötseln för att gynna den biologiska mångfalden, exempelvis genom att minska klippningen så att blommor hinner sätta frö och ge mer mat åt pollinerande insekter.

Johan Rydlöv, sakkunnig på Trafikverket, säger i pressmeddelandet: – Detta ökar vår möjlighet att arbeta med effektiva åtgärder. Nu kan vi bättre förutsäga när en åtgärd blir bra för pollinatörer.

Artrika vägkanter har enligt pressmeddelandet också lyfts i diskussionen om hur Sverige ska nå EU:s mål om 30 procent skyddad natur. Samtidigt betonar forskarna att vägkanter inte ska ses som en ersättning för traditionella bevarandemiljöer som naturbetesmarker och slåtterängar.

Publicerad i Biological Conservation

Studien har nyligen publicerats i tidskriften Biological Conservation med titeln: “High traffic-related mortality and few nests indicate limited value of public road verges for bumblebee populations”.