Kartläggning: Så stor del av inkomsten kan gå till villalånet – stora skillnader i landet

Landshypotek Bank visar stora skillnader i hur stor del av nettoinkomsten som går till villalån.
Stor variation i boendekostnad för villalån
Hur stor del av hushållets nettoinkomst som går till kostnader för ett villalån varierar kraftigt mellan olika kommuner och län. Det visar en ny analys från Landshypotek Bank, publicerad den 25 juni 2026.
I Stockholmsområdet är andelen högst. I Solna uppges ett genomsnittligt hushåll lägga 41 procent av nettoinkomsten på villalånet, jämfört med kommuner som Åsele och Malå där motsvarande andel ligger på omkring tre procent.
Högst andel i Solna – lägst i flera mindre kommuner
Enligt Landshypotek Banks sammanställning sticker flera kommuner i Stockholms närhet ut:
- Solna: 41 procent av hushållets nettoinkomst
- Sundbyberg: 40 procent
- Lidingö: 32 procent
I den nedre delen av skalan nämns:
- Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele: omkring 3 procent
Länsnivå: Stockholms län högst
På länsnivå uppges Stockholms län ha den största andelen av hushållens inkomster som går till villalånet: 31 procent. Därefter följer Gotlands län med 23 procent samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län med 22–23 procent.
Lägst är andelen i Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger 11 procent av inkomsten på villalånet, enligt analysen.
Så har analysen räknats fram
Landshypotek Bank uppger att beräkningarna bygger på:
- Genomsnittliga villapriser per kommun och län från Svensk Mäklarstatistik
- Belåningsgrad: 75 procent
- Bolåneränta: 3 procent
- Amortering: 2 procent
- Kalkyl efter ränteavdrag
- Inkomster baserade på SCB-statistik: medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

